Aktivitetskrav inom försörjningsstöd

Från och med den 1 juli 2026 börjar ett utökat aktivitetskrav gälla som villkor för att erhålla försörjningsstöd.

Bakgrund och syfte

Hösten 2025 presenterade regeringen ett lagförslag avseende ett utökat aktivitetskrav som villkor för att erhålla försörjningsstöd. Aktivitetskravet utgör en del av regeringens omfattande bidragsreform, som handlar om att bryta utanförskap och långvarigt bidragsberoende.

Vad innebär aktivitetskravet?

Aktivitetskravet omfattar individer som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader från och med den 1 juli 2026. Syftet är att aktiviteterna ska bidra till att stärka individers förmåga att få ett arbete, skapa språkliga förutsättningar att få ett arbete samt förbättra förutsättningarna att söka arbete. Det kan även handla om arbetsplatsförlagda aktiviteter. Aktiviteterna anpassas efter den enskildes förmåga och gäller i normalfallet på heltid. Inom ramen för aktivitetskravet ska det också finnas tid att söka jobb.

Aktivitetskravet ställer högre krav på enskilda individer i form av deltagande vid aktivitet i syfte att komma närmre arbetsmarknaden och egen försörjning. Det ställer även högre krav på kommunerna som blir skyldiga att erbjuda olika typer av aktiviteter.

Läs mer om aktivitetskravet och bidragsreformen på regeringens webbplats:

Regeringens stora bidragsreform – förslag om bidragstak och aktivitetskrav – Regeringen.se

 

Nedan listas vanliga frågor och svar kring aktivitetskravet.

  • Behöver man förbereda något inför den 1 juli?

    Nej, man ansöker om ekonomiskt bistånd som vanligt och följer den planering som upprättats tillsammans med en socialsekreterare.

  • I vilken omfattning sker aktiviteterna?

    Aktivitetstiden är individuell och anpassas efter individens förutsättningar och livssituation, men max 40 timmar per vecka. I bedömningen tar man hänsyn till om individen redan deltar i annan sysselsättning på deltid, eller om det finns barn i hushållet.

  • När börjar aktivitetskravet gälla?

    De nya reglerna om aktivitetskravet, som utgör en del av regeringens mer omfattande bidragsreform, börja gälla från och med den 1 juli 2026. Aktivitetskravet omfattar sedan individer som fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader från och med den 1 juli 2026. Det innebär att beslut om deltagande lämnas från och med den 1 oktober 2026.

  • Vad händer om man blir sjuk och inte kan delta?

    Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska styrka detta med läkarintyg om sjukdomsperioden överstiger sju sammanhängande dagar.

  • Vad händer om man inte deltar i aktiviteter enligt plan?

    Om man inte deltar i de aktiviteter som man har blivit kallad till, och saknar giltigt skäl, kan försörjningsstödet minskas eller avslås helt för den perioden.

  • Vad innebär aktivitetskravet?

    Aktivitetskravet innebär att individer som fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska delta i aktivitet inom aktivitetskravet för att behålla sitt försörjningsstöd. Syftet är att stödja individer att kunna ta steg mot egen försörjning.

  • Vilka omfattas av aktivitetskravet?

    Kravet omfattar individer som har fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader från och med den 1 juli 2026.

    En bedömning görs alltid individuellt och undantag kan göras för personer som:

    • Är under 18 år eller för de mellan 18–20 år som genomgår studier i grund- eller gymnasieskola.
    • Har heltids­sysselsättning genom; anställning, arbetsmarknadspolitiskt program, kommunal vuxenutbildning (inklusive SFI), utbildning vid folkhögskola eller annan utbildning som socialnämnden godtagit.
    • Deltar i andra statliga eller regionala insatser.
    • Har sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller annan ersättning.
    • Har uppnått riktåldern för pension.
    • Är föräldraledig.
  • Vilken typ av aktiviteter ingår i aktivitetskravet?

    Aktiviteterna anpassas efter individens förutsättningar och livssituation.

    Aktiviteterna består av fyra huvudsakliga typer av insatser:

    • Motiverande insatser, till exempel motiverande samtal eller hälsofrämjande aktiviteter.
    • Jobbsökande insatser, till exempel hjälp med att söka jobb och träning inför arbetsintervjuer.
    • Språkligt stärkande insatser, till exempel utbildning via SFI eller språkträning.
    • Arbetsplatsförlagda insatser, till exempel arbetsträning eller praktik.

     

    Inom ramen för aktivitetskravet ska det också finnas tid för att söka jobb.