Gott resultat för Torsås kommun i SKL:s utvärdering

Kommunkompassen

Kommunkompassen är ett verktyg som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) använder för att utvärdera kommuner runt om i landet. Kommunkompassen är anpassat till kommunal verksamhet genom att det belyser kommunen utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. I onsdags fick vi vårt resultat från utvärderingen.

Sammanfattning av resultat

Torsås är en liten kommun som på ett positivt sätt förefaller framgångsrik med att använda sitt läge med pendlingsavstånd till Kalmar, Emmaboda, Nybro och Karlskrona. Den sydöstra spetsen av Sverige får på så sätt mer än 100 000 invånare, tillgång till två universitet/högskolor, en bred arbetsmarknad, ett utvecklat kulturliv och åtminstone hyfsade kommunikationer.

En annan övergripande styrka med Torsås är att kommunen förmår och vågar satsa. Den nya grundskolan är ett exempel och ett annat är planerna för kustbebyggelsen i Bergkvara.

Kommunens styrmodell är enkel och överskådlig. Ett utvecklingsområde är att göra målen tydligare och mer inriktade på verksamhet och resultat. Detta skulle kunna stärka målens genomslag längst ut i organisationen. Arbetet med mål, avvikelser och ständiga förbättringar skulle exempelvis kunna göras till obligatoriska punkter på arbetsplatsträffarna och ge större fokus på måluppfyllelse och servicekvalitet.

En liten kommun kan inte satsa på allt. En kärna i en modern utveckling vore att prioritera områdena verksamheternas resultatförbättringar och kommunikationen med invånarna om kommuns service. I detta område ligger en ökad användning av resultatjämförelser som förbättringsverktyg.

Samverkan med närliggande kommuner är ett område som Torsås är bra på men också kan utvecklas för att förbättra och effektivisera tjänsteutbudet.

Utvärderingen

Utvärderingen av Torsås kommun genomfördes i oktober år 2017 och var kommunens första utvärdering enligt nya Kommunkompassens kriterier. I den senaste uppdateringen av Kommunkompassen har det främst skett förändringar inom områdena 3, 5 och 7 (se nedan).

Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter.

Vad är Kommunkompassen?

Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan år 2002.

Kommunkompassen reviderades år 2010 och 2016 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård).

Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan

  • det politiska systemet
  • kommunernas förmedling av tjänster
  • kommunen som arbetsplats
  • utvecklingen av lokalsamhället

Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen.

Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor:

  • Intervjuer
  • Officiella dokument
  • Kommunens hemsida

Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering.

De åtta huvudområdena är:

  1. Offentlighet och demokrati
  2. Brukarfokus, tillgänglighet och bemötande
  3. Politisk styrning och kontroll
  4. Ledarskap, ansvar och delegation
  5. Resultat och effektivitet
  6. Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik
  7. Ständiga förbättringar
  8. Kommunen som samhällsbyggare

En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.



2017-12-15

Allfargatan 26, Box 503, 385 25 Torsås, Tfn 0486-331 00, Fax 0486-331 05, Orgnr 212000-0696, BG 642-3446, info@torsas.se